Den omöjliga ekvationen!

Mikael Espenkrona

Publicerades: 21 juni, 2010

Kör försiktigt, sa min älskade lite yrvaket sådär som man är när klockan är strax efter fem på morgonen.

Det är en helt vanlig vecka, jag skall köra 3,5 timme till jobbet.
Om en knapp timme skall hon påbörja de dagliga morgonrutinerna med att väcka, klä och utfodra två smågriniga flickor som därefter skall lämnas på två olika ställen innan hon äntligen kan fokusera på sin arbetsdag.

En helt vanlig morgon, för en helt vanlig familj.

50-talet mail, ett aldrig sinande flöde av telefonsamtal och minst 2-3 mer eller mindre förberedda möten senare hastar hon iväg för att hinna hämta barnen på den, till barnen, utlovade tiden.
I bästa fall inga missöden som oönskade irritationer, ny utfodring och förhoppningsvis en mysig stund innan alla tre stupar i säng och sover när jag i bästa fall sätter nyckeln i dörren vid 22-tiden. I sämsta fall kryper jag till kojs på ett hotell någonstans.

En helt vanlig dag, för en, kanske inte helt, vanlig familj.

Två föräldrar delar på tre heltidsjobb där det tredje, familjearbetet, ofta får en något mindre prioriterad roll eftersom man ”förväntas” leverera prestation på sin ”ordinarie” arbetsplats.

Ständigt detta dåliga samvete, för jobbet när man är hemma för familjen när man är på jobbet

…varför är det så?

Man kan ju inte göra mer än sitt bästa, eller?

Problemet uppstår:

  • för att ditt bästa inte alltid räcker
  • för att varje individ som har förväntningar på dig vare sig det är arbetskamrater, chefen eller barnen…(och kanske även din älskade), bara ser sitt egna lilla krav på dig.
  • för att ingen av dessa kravställare därför varken kan eller vill avvara sin andel för någon annan
  • för att bara du har hela bilden och du inte orkar förmedla den på ett bra sätt till alla
  • för att du vill prestera ditt allra bästa i alla lägen…samtidigt

Problemet är att den ekvationen är omöjlig!

Om du jämför dig med relevanta bekanta så kommer de att befinna sig i exakt samma position som du, annars ljuger de, det lovar jag dig!

Dessvärre jämför vi oss alltför ofta med olika bekanta för olika utmaningar i våra liv, dessutom gärna de som lyckats bäst inom respektive område och därmed skapar vi en verklighetsuppfattning som inte existerar och sedan strävar vi efter att nå detta Utopia!

”Problemet är att vi jämför äpplen med päron!”

Lösningen är att stanna upp, fundera och prioritera om;

  1. Vad är viktigast för dig?
  2. Hur stor del av din tid vill du prioritera för detta det viktigaste?
  3. Vad krävs för att du skall kunna prioritera rätt tid för det viktigaste?
  4. När vill du börja?

Visst, det kan innebära ganska stora omställningar mot hur det ser ut idag, men många har gjort det i tid och ingen av dem ångrar ett dugg!

Jag och min fru är på väg dit. Är du? En hel del nytttiga råd om hur du ska få mer tid över och jobba effektivare fins på 11 sidor i nya Dríva Eget, och i sammanfattning här.  

Vi hörs snart igen!
/M