Finns det någon rättvis eller rimlig ersättning?

Jenny Eklund

Publicerades: 27 september, 2012

– Va? Kostar det såååå mycket att anlita dig? Det är alldeles för dyrt, säger en potentiell kund förskräckt. – Nämen, oj, det var billigt, säger en annan kund förvånat inför samma prisuppgift.

Jag antar att du känner igen dig, om du också driver företag. Vi företagare får alltid olika reaktioner på våra priser och det tycks vara ett omöjligt projekt att ha en prissättningsnivå som alla tycker är okej.

Kan man ta lagom, rättvist eller rimligt mycket betalt? Nja, inte om vi ska tro marknadsföringsgurun Seth Godin, som tar supermodeller som ett exempel för sitt resonemang. Bland modeller finns det väldigt många vanliga, bra eller jätteduktiga modeller – och så finns det supermodeller. Mellan dessa två grupper finns ett stort gap, både prismässigt och uppmärksamhetsmässigt, som vi aldrig kan komma ifrån enligt Seth Godin. Supermodellerna får kanske tio gånger bättre betalt än alla andra modeller (inklusive de modeller som är riktigt duktiga) även om de kanske inte är tio gånger bättre.

Seth Godin menar att modellernas konkurrenssituation väldigt mycket liknar det som gäller för alla konsultbranscher. Och jag tror han har rätt. Att det liksom inte spelar någon roll om du är ganska duktig eller jätteduktig på det du gör, det är inte förrän du tar klivet upp till ”supernivå” som du kan få rejält med ersättning för det du säljer.

Så går det ens att ta betalt efter kvalitet?

Personligen vet jag att jag är dyrare att anlita än en del andra som erbjuder liknande tjänster (framför allt inom utbildning och coachning), och jag står för det eftersom jag vet att jag kan leverera en högklassig tjänst som är ett resultat av många års erfarenhet, kompetens och massor av egen fortbildning. Men jag vet också att jag samtidigt ligger mycket lägre i pris än till exempel kollegor i storstäderna, eller inom teknikbranschen – så vem ska man jämföra sig med?

Ska vi ta betalt efter effekt?

Vad är din och min insats värd för kunden i slutändan? Ibland är det betydligt mindre än det faktiskt skulle kosta i timtid, men ofta är det också betydligt mer – om man ser till den effekt det får i kundens verksamhet.

Ska vi ta olika betalt i olika sammanhang?

Borde vi inte ställa upp för dem som har det riktigt dåligt ställt? Kanske till och med jobba gratis, för att hjälpa andra/få synas/stödja en behjärtansvärd sak? Jag får själv många gånger förfrågningar om att föreläsa (gratis) om böckerna jag skrivit, eller coacha/handleda människor som har stort behov av stöd men dålig ekonomi, och ibland är det svårare än vanligt att hålla en rimlig timtaxa. Å andra sidan känns det lätt att ta betalt från en stor kund med god ekonomi… En annan aspekt på diffrentierade priser är att ta betalt efter volym – där mer jobb och längre uppdrag oftast ger mindre betalt per timme – eller att ta betalt efter en beräkning av de egna kostnaderna inför varje uppdrag.

Men tillbaka till ursprungsfrågan: går det att ta lagom, rimligt, mycket betalt för det vi gör? Eller får vi finna oss i att det finns två olika ekonomiska ligor (en för oss vanliga där vi fortsätter testa oss fram, och en annan för superstjärnorna)? Jag har inga färdiga svar men är nyfiken på hur du vill ha det – och hur du tänker när du tar betalt i ditt företag?