• "Gör 2017 till ditt bästa år någonsin! 7 säkra tips för framgång"

    Ulla-Lisa Thordén

  • "Att sprida olika typer av innehåll är en central del inom Social Selling."

    Fredrik Steinholtz

  • "Fem råd för att få kunderna mer nöjda."

    Anders Andersson

  • Ulla-Lisa Thordén
  • Fredrik Steinholtz
  • Anders Andersson

8 nummer

545 kr

Prenumerera
  • Janne Näsström

    Janne Näsström

    Journalist och företagare

    Janne Näsström från Västervik är en debattlysten journalist som arbetat med reklam och marknadsföring sedan 80-talet. Har varit företagare i 20 år, och driver idag eget bolag som konsult. Han arbetar bland annat i högskoleprojekt kring affärsutveckling.

Föreningslivet den stora förloraren på vinstdrivande ideella föreningar

BloggDet blir allt vanligare att ideella föreningar används för att driva näringsverksamhet. Det är ett hot mot både företagande och föreningsliv.

Konkurrens på lika villkor är grundläggande i en marknadsekonomi. Lagar och regler, skatter och avgifter ska vara samma för alla. Konkurrensen ska gälla varor och tjänster, inte verksamhetsform.

Ideella föreningar verkar i en legal frizon där ingen har personligt ansvar för verksamheten. Föreningar behöver inte ens ha bokföring, förrän tillgångarnas värde överstiger 1,5 miljoner kronor. Skatteverket och Kronofogden har mycket begränsade möjligheter att ingripa mot oegentligheter. Ideella föreningar har även större möjligheter att få bidrag och av samhället subventionerad arbetskraft.

Seriösa företagare har inte en chans att konkurrera med näringsdrivande ideella föreningar.

Trots det är föreningslivet den stora förloraren.

Det finns ingen lagstiftning om ideella föreningar. Det är en verksamhetsform som bara omnämns i förbigående i annan lagstiftning, t ex bokföringslagen, föräldrabalken och firmalagen. Föreningslivet har motsatt sig lagstiftning med motiveringen att det finns en väl fungerande praxis för ideella föreningar.

Ideella föreningar är tänkta att vara andningshål i en kommersiell värld – där fokus är människor, inte pengar. Vi ska tillsammans och ideellt utöva våra intressen vid sidan om våra arbeten.

Gränsen mellan ideellt arbete och näringsverksamhet går vid löneuttag. Praxis är att föreningar får bedriva näringsverksamhet i begränsad omfattning, t ex för att finansiera ungdomsverksamhet, men så fort det handlar om att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intresse så är föreningen inte längre ideell.

Inom idrottsrörelsen finns en medvetenhet om att man måste hålla en tydlig gräns mellan ideell verksamhet och näringsverksamhet. Det är ett av skälen till att klubbar startar aktiebolag för sina elitsatsningar.

Inom andra områden saknas denna insikt. Inom kulturen har ideella föreningar länge använts för medlemmarnas försörjning. Det sprider sig nu till medier och till så kallade sociala företag.

Officiellt heter det att verksamheten saknar vinstsyfte, men om så är fallet finns två företagsformer tillgängliga. Det är aktiebolag med begränsad vinstutdelning och ekonomisk förening.

De verkliga skälen till att bedriva näringsverksamhet i ideella föreningar är att smita från personligt ansvar och maximera möjligheterna till offentliga bidrag.

Följden har blivit att myndigheter allt oftare betraktar ideella föreningar som företag. Eftersom det saknas lagstiftning är risken stor för godtycklighet. Vilket i sin tur kommer att driva fram en lagstiftning som skulle begränsa det seriösa föreningslivet.

Även A-kassorna börjar se ideella föreningar som företag. Teaterförbundets och Unionens gemensamma A-kassa gör det redan idag. Om en föreningsmedlem blir arbetslös, måste denne avskiljas eller föreningen läggas ned. Risken är att förtroendeuppdrag i ideella föreningar leder till avstängning från A-kassan. Så sker redan idag när föreningar driver aktiebolag för sina elitsatsningar. Styrelseledamöterna förlorar rätten till A-kassa.

I samma stund som eldsjälarnas A-kassor försvinner så dör föreningslivet.

Det seriösa föreningslivet måste för sin egen skull agera kraftfullt mot näringsverksamhet maskerad till ideella föreningar.

Forma en affärsidé med dig själv som målgrupp

BloggUnder jul- och nyårshelgen hoppas jag hinna med att skriva manus för sommarens trolleriföreställningar. Vi har producerat nya föreställningar varje säsong sedan starten 2008 och börjar lära oss hantverket.

Processen är i långa stycken samma som att forma och förädla en affärsidé.

Den första frågan som man måste ställa sig är: Vem vänder vi oss till? Vem ska köpa produkten eller tjänsten och till vilken nytta?

Vi såg från början barnfamiljer som vår målgrupp. Det visade sig vara fel.

De som kommer är 50+ med eller utan barnbarn. Dagens föräldrageneration gillar inte klassiskt trolleri, i vart fall tror de inte det. De söker ett ställe för inlämning av barnen för en halvtimmes underhållning, medan föräldrarna fikar.

Barnparkering ger inte tillräckliga intäkter för att finansiera en uppsättning. Endera måste man få vuxna att betala eller också krävs bidrag. Bidrag ställer krav. Det ska vara genus och mångfald, det räcker inte med att underhålla,

Vad som lockar dagens föräldrar till vår genre är det barnförbjudna. Det ska vara lite farligt, lite äckligt och lite porrigt. Med andra ord burlesk.

I teveserien “Köttberget checkar ut” hävdade Amelia Adamo att dagens unga är pryda och den victorianska eran är på väg tillbaka. Det var under den perioden som burlesken växte fram som en säkerhetsventil i ett moralistiskt samhälle. Kanske är det förklaringen.

Vi hittade istället äldre med eller utan barnbarn. Eller rättare sagt, de hittade oss. Genom åren har vi pratat med många av dem och vet vad som lockar. Vi som var barn på 1950- och 60-talen växte upp med trollkarlar som Truxa och Bertilo, med varieté på Folkets Park, med varietétält på Barnens Dag. Det följde även med in i teverutan med program som Sigges Cirkus och Varieté Ystad.

Vårt tält är en tidsmaskin för människor födda innan 1970. Många av dem är idag mor- och farföräldrar och tar gärna med barnbarnen på resan tillbaka till barndomslandet.

Vi tillhör själva målgruppen och sysslar med det som vi annars hade betalat för att se andra göra. Många framgångsrika affärsidéer bygger på samma målgruppsanalys: Vad är jag själv beredd att betala för? Även skaparen av Apple och alla fantastiska pryttlar resonerade på samma sätt. Läs biografin om Steven Jobs.

Och som avslutning tillönskar jag er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

Dela post
Kommentarer (1)
  • Massa skitsnack.vem är kevin olery.ta reda på det du.vad vet ni om fatten.nu jävlar ä de nog.med bajs

    urban dahlberg

    2015-12-29 13:33

    Svara

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Därför är småföretagandet så viktigt för hela Sverige

BloggAtt diskutera företagande med en politiker är, med några få undantag, som att prata med en vägg. De företräder den anställda majoritetens intressen och har en snäv syn på småföretagarnas roll i samhället.

Enligt deras uppfattning är vår uppgift att skapa jobb åt den växande grupp som storföretag och offentlig sektor väljer bort.

För att fatta hur viktigt nyföretagandet är, måste man förstå hur det moderna Sverige växte fram. Tillväxt och välfärd kräver ständigt ökad produktivitet. Allt färre måste hela tiden producera allt större värden. Det här fungerade bra fram till på 1970-talet, eftersom högre effektivitet kunde kompenseras med större volymer.

Små företag är lågproduktiva och konkurrerar om arbetskraften med rationella storföretag och offentlig sektor. Därför hade Sverige en småföretagarfientlig lagstiftning fram till 1999. Några av dessa diskriminerande regler finns fortfarande kvar. Det är också skälet till att Skatteverket tills för bara några år sedan såg som sin uppgift att begränsa småföretagandet.

I andra länder, med Tyskland som det bästa exemplet, har man hela tiden haft en mer positiv syn på småföretagande. Vissa av dem har med tiden blivit stora och resultatet är ett Tyskland med många framgångsrika medelstora, ofta familjeägda företag. Sverige har ett begränsat antal internationellt framgångsrika storföretag, massor av småföretag och däremellan finns knappt något.

Problemet är att kravet på ständigt ökad produktivitet i sista fasen blir destruktiv. Då börjar rationaliseringarna, besparingarna och utflyttningarna. Det slutar med att företagen utrotar sig själva. Så fungerar en marknadsekonomi.

Posten är ett bra exempel. Denna tidigare myndighet agerar numera på marknadens villkor och är därmed ställda under kravet på ständigt ökad produktivitet. Det är bara en tidsfråga innan utbärningen av post upphör, alternativt att det måste finansieras via skattsedeln. Med nuvarande inriktning kommer Posten att utrota sig själv.

Därför krävs det hela tiden ett tillskott av nya företag. Alla företag börjar i huvudet på en person som har modet att välja F-skatt framför anställning. Några stannar kvar på den här nivån, medan andra går vidare och börjar anställa.

Men det duger inte, som politikerna gör, att bara räkna F-skattsedlar. Nya företag måste också ha potential att bli högproduktiva, så att de kan ta stafettpinnen vidare. Vi kan inte ersätta högproduktiv industri med lågproduktiva jobb inom service och besöksnäring. För att behålla välfärden krävs en högproduktiv kärna, annars förvandlas Sverige till ett nytt Grekland.

Därför är det så viktigt för hela Sverige att skapa goda villkor och bra finansiering för småföretagare i tidiga skeden.

Dela post
Kommentarer (6)
  • TV-tipset:
    Joe Laberos Magiska värld på Juldagen kl.20

    Shimada

    2015-12-19 15:05

    Svara

  • Posten är ett bra exempel på hur det går när staten driver företag.
    En extremt trög ineffektiv och toppstyrd organisation som inte kan anpassa sig till ändrade förutsättningar. Kort sagt en dinosaurie på väg att dö ut. Att staten inte sålde ut eländet medans det gick att få något betalt är en gåta, men föga förvånande när man ser vilka dönickar och halvfigurer politikerskrået består av.

    Martin Nilsson

    2015-12-14 11:25

    Svara

  • Det kanske funkar bra hos dig men här lämnar brevbäraren paket utanför brevlådorna istället för att ringa på hos kunden eller om kunden inte är hemma – avisera försändelsen. Obeställbara brev lämnas på golvet. ( risk för ID-stöld osv). Postservicen fungerade normalt tidigare. Även postanställda demonstrar mot förändringarna eftersom deras arbetsförhållanden försämrats och de känner frustration över att inte kunna god service åt kunderna.

    Shimada

    2015-12-14 13:27

  • Det var spännande! Lyckans ost!
    Tim Star berättade f.ö. i ett annat klipp att han jobbat i USA med Lance Burton då denne ännu var en coming man inom magin och att Slydini varit hemma hos honom som gäst…

    Shimada

    2015-12-13 22:00

    Svara

  • Läs in flera

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Så går det till att kläcka nya idéer

BloggDet finns en fråga om företagande som är viktigare än allt annat: Hur skapar man en affärsidé?

Svaret är att det finns två metoder: Stjäl dem eller hitta på själv.

De flesta affärsidéer är stulna. I synnerhet gäller det inom storföretag. Dessa är organiserade för att förvalta och effektivisera. Nya idéer i stora organisationer kommer nästan alltid från enskilda anställda som går sin egen väg. Inom industrin kallas det svartjobb. Telefonväxeln AXE och magsårsmedicinen Losec är bara två exempel.

Vid sidan om svartjobb är småföretagare viktigaste källan till nya idéer. Storföretagen köper eller stjäl dem.

Men hur kommer man på en idé?

Mitt svar brukar vara att jag köper dem från en liten fabrik i södra Tyskland. Först blir det knäpptyst, sedan bryter skrattet ut. Jag har helt fräckt stulit skämtet från Hasse Alfredsson.

Inom idégenerering finns mycket att lära av artister. Jag köpte för en tid sedan en DVD-box innehållande Paul Daniels artistiska testamente. Han är en ypperlig trollkarl och underhållare i världsklass, känd för sin slagfärdighet.

Den dominerande uppfattningen är att vissa människor är spontant roliga. Det avfärdar Paul Daniels så här:

“Bra improvisationer skrevs i god tid före föreställningen”.

Själv har han skrivit och memorerat massor av skämt rörande namn, städer, länder och yrken. Och finns inget passande skämt på lager, så har han ett antal nödutgångar. Har han inget om ett visst yrke så är den “Det vet jag inte vad det är. Får du lön för det?”

I nästa steg kan han kombinera de inrepeterade skämten och anpassa sig till situationen. På samma sätt fungerar improvisation inom musiken. Grunden är inrepeterade fraser som kombineras till ett solo. Ju mer man har tränat på fraserna, desto mer flytande och upplevt spontant blir solot.

Och här kommer vi till kärnan till nya idéer. Det ligger utanför människans förmåga att kläcka i grunden nya idéer. Allt nytt är kombinationer av två eller flera redan kända idéer.

Så är det även inom naturvetenskapen. Den danske fysikern Niels Bohr fick Nobelpriset 1922 för en av de mest banbrytande upptäckterna i världshistorien. Han lade grunden för kvantfysiken. Men upptäckten var ingen idé som bara slog ned i hans huvud. Det var en insikt som han fick genom att kombinera Einsteins relativitetsteori, modeller om atomens uppbyggnad och elektronernas roll utvecklade av Ernerst Rudherford och J.J. Thomsen samt Planks teorier om ljus.

Idéer kommer aldrig ur intet. Det är trams med rötter i 1700-talets romaniska tro på gudomlig inspiration. Idéer skapas genom att kända fakta kombineras på ett nytt sätt. Enda sättet att få idéer är att vara passionerat intresserad av ämnen, plugga in fakta och, viktigast av allt, att ha ett problem som måste lösas. I Niels Bohr fall var problemet att de etablerade teorierna innebar att atomerna skulle kollapsa. Viket de inte gjorde. Frågan var varför.

Metoden är densamma för att utveckla nya affärsidéer.

Dela post
Kommentarer (3)
  • Där ser man! Då fortsätter jag nog och skryter om kylskåpet som en svensk uppfinning.

    Shimada

    2015-12-06 23:22

    Svara

  • Åker man utomlands och nämner att man är från Sverige så brukar folk ofta artigt replikera med ABBA, Björn Borg och syndiga filmsekvenser, varpå jag kompletterar med att kylskåpet är en svensk uppfinning, vilket då kanske bara är en halv sanning…
    Apropå mitt trolleriintresse så återuppväcktes det på allvar när filmen Illusionisten hade premiär. Blev mycket imponerad av Edvard Nortons förberedelser för rollen som Eisenheim. Han lärde sig t.ex att utföra biljardbollarna med bravur, och i filmen åstadkommer han ju verkligen illusionen av att besitta magiska krafter. En mycket imponerande skådespelarprestation och fantastisk story som har toppbetyg överallt. Det är en spännande tid för magin nu med Derren Brown, Dynamo och alla de andra som får folk att på nytt fundera på var gränsen mellan naturligt och övernaturligt går.
    Just nu har jag läst den smått antika boken Houdini on Magic. Mycket intressant tidsdokument.
    Om idéer: Kan man skydda dom egentligen? Håkan Lans uppfann ju färggrafiken i våra datorer men fick en massa processer med Hitachi om rättigheterna plus en massa annat bråk om GPS inom flyget…

    Shimada

    2015-12-06 18:42

    Svara

  • Kylskåpet enligt den princip som används idag uppfanns av Balzar von Platen och Carl Munter för snart 100 år sedan. De första exemplaren tillverkades på vinden ovanpå smidesverkstaden på Ankarsrums bruk, nio kilometer från där jag bor.

    Janne Näsström

    2015-12-06 20:48

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
De tio vanligaste myterna om småföretagande

BloggEn läsare hörde av sig och bad mig punktera myterna om småföretagande. För myter är det många av och vi får dem regelbundet nedkörda i halsen.

Därför har jag gjort en lista med de tio vanligaste. I vissa fall handlar det om utstuderade lögner för att utnyttja småföretagare, i de flesta fall om ett partiellt förståndshandikapp som följer av anställning.

1: Flertalet tror att man som företagare med automatik har pengar, precis som om det följer en bankomat med registreringsbeviset. Kommentar överflödig.

2: Flertalet förstår inte att småföretagande är 100 procent ackord. Får du inte in stålar så kan du inte heller ta ut någon lön.

3: Flertalet fattar inte vad vinst är. Försörjer du dig på eget företag så måste det gå med vinst, annars slutar det med konkurs. Orsakerna är två. Dels måste bolaget ha ett aktiekapital, vilket är en lagstadgad säkerhetsmarginal. När halva aktiekapitalet är förbrukat inträder konkursplikt. I praktiken är aktiekapitalet ofta inventarier som minskar i värde i takt med avskrivningarna. För att upprätthålla kapitalet så måste du redovisa vinst, betala bolagsskatt och återföra återstoden till bolaget. Dels måste du ha en buffert större än aktiekapitalet för att klara tillfälliga nedgångar och kundförluster. Det går bara att göra genom vinst. Hur mycket vinst som krävs varierar mellan olika verksamheter, men det kan handla om 5-10 procent av omsättningen.

4: Flertalet utgår från att småföretagare lever i samma värld som anställda. I deras värld går det till så här om man får en idé: Först presenterar man den för chefen. Blir den accepterad så avsätts resurser. Principen är pengar först, arbete sedan. I min värld måste jag först utveckla en ny tjänst, sedan hitta kunder och utföra tjänsten. Först när jobbet är klart kan jag fakturera och 30 dagar senare finns pengarna förhoppningsvis på kontot. Min ledtid från första kundkontakt till pengar på banken varierar mellan två månader och två år. Principen är arbete först, pengar sedan.

5: Flertalet tror att butiker säljer varor på kommission, dvs att leverantören äger varorna och att handlaren sedan snor åt sig en marginal. Så fungerar det bara för de stora kedjorna som kan ha 180 dagars kredit och mer. Många små butiker tvingas betala varorna i förskott.

6: Flertalet förstår inte vad riskkapital är. För en småföretagare är det pengarna som krävs för att hålla sig flytande under tiden från första kundkontakt till pengar på kontot, alternativt från att man löser ut varorna tills att de blir sålda. Det existerar inget riskkapital för småföretag. Det som finns är privata besparingar, att man avstår lön och en man eller hustru med välavlönad anställning. Att låna i bank är svindyrt, småföretagare betalar 2-3 gånger högre ränta än vad privatpersoner betalar för att finansiera semesterresor. Dessutom krävs ofta tredubbla säkerheter: Privat borgen, inteckning i villan och företagsinteckning. Anledningen är att företagskrediter är det mest riskfyllda bankerna sysslar med, vilket indikerar risknivån för småföretagande.

7: Flertalet utgår från att småföretagare har lägre kostnader än stora organisationer. I Sverige gäller samma skatter och avgifter, lagar och regler, för stora och små, privata och offentliga. Fördelen med att vara stor är att kostnaderna fördelas på fler medarbetare och en större omsättning. Det är en av skalfördelarna som är stora organisationers hela existensberättigande. Småföretagaren kan bara möta det genom att jobba mer och smartare till lägre lön än anställda i samma yrke.

8: Flertalet utgår från att småföretagare omfattas av det gemensamma trygghetssystemet. Vi betalar full avgift, men längre sträcker det sig inte. Om jag blir sjuk, får jag ingen ersättning från försäkringskassan de första 14 dagarna. Samtidigt fortsätter företaget att dra kostnader. I mitt fall innebär de första 14 dagarna full kostnad och därefter är 30 procent kvar. I ett litet aktiebolag med 50 000 kr i aktiekapital betyder det att bolaget är konkurspliktigt på mindre än en månad. Det finns försäkringar att köpa men karenstiden är 30 dagar. I praktiken kan småföretagare inte sjukskriva sig. På liknande sätt fungerar A-kassan.

9: Flertalet tror att småföretagare kan smita undan ansvar genom att försätta bolaget i konkurs. En enskild firma kan inte gå i konkurs, eftersom det inte är ett företag utan ett tillstånd att som privatperson bedriva näringsverksamhet. Inte heller aktiebolag erbjuder något skydd, beroende på personlig borgen och liknande samt det utvidgade företrädaransvar som följer av att samma person är ledning, ägare och styrelse. Skrämmande många konkursade småföretagare blir fångar hos inkassobolag som håller dem på existensminimum till livets slut. Enda sättet att få ett värdigt liv efter konkurs är att jobba svart.

10: Flertalet tror, särskilt politikerna och deras tjänstemän, att småföretagare längtar in i den stora organisationens värme. Därför ordnar de allehanda aktiviteter för att vi ska bli del av olika nätverk. Forskning visar att de allra flesta blir företagare för att slippa den stora organisationens rika inre liv. Vi vill sköta oss själva och den ende som vi kan tänka oss att kröka rygg för är kunden. Därför ger vi upp så mycket som anställda tar för givet.

Dela post
Kommentarer (4)
  • Tur att jag inte läste det här innan jag startade mitt första företag, då hade jag säkert backat och därmed gjort mitt livs största misstag. Nu är den här listan ett bra exempel på mycket av det som gör att jag gillar att vara min egen!

    Henrik Hall

    2015-12-05 19:20

    Svara

  • Ibland önskar jag att jag fått denna lista presenterad för mig innan jag blev företagare. Men själva klon i uppräkningen är sista punkten. Att ha kontroll över ett arbete som man gillar är värt allt annat. Det fattar inte alla dessa tjänstemän med näringsfrämjande som sitt levebröd.

    Janne Näsström

    2015-12-06 09:52

  • Var det därför Harries Magi försvann? Ulla blev ensam med massor att sköta och risken att bli sjuk. Har funderat mycket på det.
    Harries såldes innan man hunnit fatta det. Tror Tim Star köpte en del av det förresten..

    Shimada

    2015-12-05 15:28

    Svara

  • Du måste ju vara trollis! Oh i så fall, känner vi varandra? Med tanke på signaturen misstänkte jag en kollega som en gång i tiden köpte trollkarlens Shimadas duvakt. Så jag tog kontakt och frågade. Svaret blev nej. När det gäller Harries så kräver den typen av verksamhet ett passionerat intresse.

    Janne Näsström

    2015-12-06 09:49

  • Läs in flera

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Följ Driva Eget
Följ oss på facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Följ @drivaeget
Följ oss på LinkedIn
Följ oss på Google+
Sök allabolag.se
Dagens aktieindex
Läs mer i tidningen
8 nr 545 kr

TEMA: Väx utan att anställa
Smarta samarbeten ger bättre affärer
Franchise: Låt andra kopiera din idé

Dessutom:

  • Planera skatten efter 60
  • Våga vara personlig – få fler kunder
  • Redo för GDPR? Undvik böter