• "Gör 2017 till ditt bästa år någonsin! 7 säkra tips för framgång"

    Ulla-Lisa Thordén

  • "Att sprida olika typer av innehåll är en central del inom Social Selling."

    Fredrik Steinholtz

  • "Fem råd för att få kunderna mer nöjda."

    Anders Andersson

  • Ulla-Lisa Thordén
  • Fredrik Steinholtz
  • Anders Andersson

8 nummer

545 kr

Prenumerera
  • Janne Näsström

    Janne Näsström

    Journalist och företagare

    Janne Näsström från Västervik är en debattlysten journalist som arbetat med reklam och marknadsföring sedan 80-talet. Har varit företagare i 20 år, och driver idag eget bolag som konsult. Han arbetar bland annat i högskoleprojekt kring affärsutveckling.

Antalet företagare bara minskar, men det vill politikerna inte höra

BloggAntalet företagare och medhjälpande familjemedlemmar har minskat med 19 000 personer sedan valet 2010.

Det visar den senaste arbetskraftsundersökningen (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Andra kvartalet 2012 var antalet företagare och medhjälpande familjemedlemmar 483 000. Tredje kvartalet 2010, direkt efter valet, var samma siffra 502 000 personer.

I verkligheten är antalet företagare, riktiga företagare som försörjer sig på verksamheten, betydligt lägre och har stadigt minskat de senaste 20 åren.

En av orsakerna till att det inte syns i statistiken är metoden som SCB använder sig för arbetskraftsundersökningen. SCB kontaktar människor 15-74 år och frågar vad de gjort under en viss vecka. En av frågorna lyder ungefär så här: Har du under veckan arbetat gratis under mer än en timme åt en företagare i hushållet? Med svaret ja, räknas personen som medhjälpande familjemedlem.

Metoden är betänklig. Låt säga att du är gift och har två hemmavarande tonåringar. Din respektive är anställd utanför företaget och barnen pluggar. I statistiken räknas ni som fyra företagare och medhjälpande familjemedlemmar. Och det görs ingen skillnad om företagaren har sin inkomst av verksamheten eller om det är en hobby.

Jag återkommer till frågan som politikerna och deras tjänstemän skyr som pesten och som landets journalister av någon outgrundlig anledning vägrar ställa: Hur många svenskar har hela sin försörjning av egen F-skattsedel?

Jag tror mig veta svaret. Under 200 000 personer, vilket är 3-4 procent av landets befolkning i arbetsför ålder och en ännu mindre del av landets röstberättigade.

Det förklarar också varför politikerna och deras tjänstemän vränger statistiken som de gör. De försöker dölja att näringspolitiken är ett katastrofalt misslyckande. De enorma summor som satsats genom åren på att öka företagandet har varit bortkastade. Samtidigt lever många tjänstemän och politiker gott på dessa ständigt återkommande projekt, toppade med gåslever och chokladprovning.

H C Andersen skrev en gång en saga. Jag dristar mig att säga som huvudpersonen: Kejsaren är naken.

Dela post
Kommentarer (5)
  • Kalle, jag skulle vilja komma i kontakt med dig angående detta. Jag är delägare i ett företag http://www.datadia.se som arbetar med företagsregister och bl.a. använder SCB:s företagsregister som du nämner. Jag tycker det låter konstigt det du skriver, eftersom såvitt jag vet SCB tar adresserna från Bolagsverket. Möjligen tar de dem från Skatteverket istället, särskilt när det gäller enskilda näringsverksamheter, där ju registrering är frivillig. Skatteverket har en “särskild skatteadress” som nog inte uppdateras när du adressändrar hos Bolagsverket. Vet du om det kan vara en sådan adress som har spökat för dig? Jag är intresserad av detta och vill gärna kika åt dig, men då behöver jag lite uppgifter från dig. Jag har bl.a. tillgång till SCB:s historiska företagsdata från början av 2005.

    Kjell Rilbe

    2012-10-03 14:00

    Svara

  • När du skriver “har hela sin försörjning av egen F-skattsedel”, menar du då bara enskilda näringsidkare?

    Jag känner mig som egenföretagare, men jag äger bara 29% av ett AB där det finns två andra delägare (51% resp. 20%). Jag har inget anställningsavtal men får numera nästan regelbunden lön. Alla tre delägarna utgör givetvis företagets ledningsgrupp. Åtta anställda (någon av dem är deltidare).

    Jag var med 51%-ägaren om att för sju år sedan sparka igång företaget – en nergången verksamhet som togs över genom inkråmsköp, och som vi genom idogt arbete fått att bli riktigt bra.

    Skulle du klassa mig som egenföretagare?

    Kjell Rilbe

    2012-10-03 14:00

    Svara

  • Definitionen av en företagare är någon som är anställd av sig själv, som enskild näringsidkare eller anställd i ett bolag som man själv äger. Ett bolag kan, som i ditt fall, ägas av flera personer och här hänvisar jag till Skatteverkets definition av fåmansföretag, fyra delägare eller färre. För dessa gäller särskilda skatteregler, bl a 3:12 och inkomstskattelagens 60:e kapitel. Du är med andra ord företagare på riktigt.

    Lever på F-skattsedel var klantigt formulerat, men det är den skattsedel som jag har även med aktiebolag.

    Janne Näsström

    2012-10-03 14:00

  • Det ironiska är att det är just SCB som själva sätter käppar i hjulet för mig och andra entreprenörer: http://www.driva-eget.se/forum/ovrigt/ovrigt/betalningsanmarkningar-pga-fel-i-skatteverkets-foretagsregister

    Kalle Blomqvist

    2012-10-02 14:00

    Svara

  • Läs in flera

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Har fotografer rätt till lön?

BloggDet är för dyrt med skolfotografering, skriver Aftonbladet och kräver modernare teknik och bättre konkurrens.

För mig framstår inte skolbilderna som dyra, med tanke på att varje barn ska plåtas och bilder hanteras. Manuellt arbete kostar pengar.

En kontroll av boksluten för de större skolfotoföretagen visar att det är en lågmarginalbransch med låga löner. Ett av de största och mest lönsamma bolagen är Svenskt Skolfoto i Nyköping, ett välskött företag med 22 anställda. De hade under förra året en vinstmarginal på 7,56 %. Anständigt men absolut inte stötande. Till och med de som vill stoppa vinster i vård och skola accepterar avkastning på den nivån.

Aftonbladet Hierta AB med 469 anställda och 2,2 miljarder i omsättning hade förra året en vinstmarginal på 10,8 procent. Fortfarande inom det anständigas ram, men alldeles för dåligt enligt Aftonbladets ägare.

I artikeln lyfter Aftonbladet fram ett annat skolfotoföretag som föredöme. En kontroll visar att det är en enskild firma och att döma av omsättningen ett hobbyföretag.

Missunnar Aftonbladet fotografer en anständig lön? Tycker Aftonbladet att skolfotografering ska utföras av fotoamatörer på fritiden och svartjobbare?
Det här betyder inte att jag försvarar affärsmetoderna som förekommit kring skolfoto. Det är inte utan skäl som myndigheter har ingripit några gånger.

Men nu handlar det inte om branschens moral utan om att Aftonbladet misstänkliggör hederligare företagare med dåliga marginaler och låga löner.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Jag har skrivit en affärsplan som kommer att bli underkänd

BloggJag har just skrivit en affärsplan för mitt trolleri. Det är ett villkor för ansökan om bidrag för affärsutveckling i landsbygdsföretag, vilket jag hoppas ska hjälpa till att finansiera cirkustältet som jag berättat om.

Det är ingen konst för mig att veva ihop en affärsplan som faller näringsfrämjande tjänstemän i smaken. De begriper inte vad de läser och bedömer planerna utifrån en mall. Vilket leder till att författandet av affärsplan blir en fullständigt meningslös process.

För mig är affärsplanen ett verktyg för att strukturera mina tankar. Det är inte själva planen som är viktig utan processen som leder fram till den. Vad som sätter igång tankarna är individuell. För mig är det skrivandet, för andra kan det vara dans, träning eller skogspromenader.

Jag kan tänka mig att många blir helt blanka i huvudet när de ska fylla i Almis mall. Misströsta inte. Varje affärsidé är – och måste vara – unik. Passar den perfekt in i mallen så finns där inget som kan göra affärsidén framgångsrik.

Det är precis som med alla dessa undersökningar som ramlar in i mejlen. Jag har själv hållit på med marknadsundersökningar och vet hur svårt det är att fylla urvalen, så jag brukar svara. Men varje gång gör jag samma iakttagelse, oavsett om undersökningen handlar om politiska sympatier eller mitt liv som företagare. Mina åsikter finns ofta inte med bland alternativen.

Det här är problemet med kvantitativa undersökningar. Frågorna styr svaren till den grad att undersökningsresultaten tappar förankringen i verkligheten. Det spelar normalt ingen roll eftersom frågeställarna inte bryr sig om vad folk tycker. De söker stöd för sina egna uppfattningar för att i nästa steg redovisa resultaten för t ex politiker.

Samma sak händer skrämmande ofta med de affärsplaner som småföretagare tvingas skriva. Det viktiga blir att skriva vad man tror att beslutande tjänstemän vill höra, annars blir det inga bidrag. Hela den viktiga tankeprocessen går förlorad.

Jag har skrivit en affärsplan som jag ska ha nytta av i min fortsatta verksamhet. Risken är därför överhängande att planen blir underkänd med motiveringen att den inte överensstämmer med mallen som tjänstemän rättar affärsplaner efter.

Det finns inget rätt och fel i en affärsplan. Det viktiga är att den hjälper dig framåt och är ett stöd för utvecklingen av ditt företag. Det är bättre att skita i tjänstemännen och förlora bidrag än att vara dem till lags. Och tänker du bättre när du dansar, gör det istället.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Sveriges välutbildade anställda är fegisar med dåligt självförtroende

BloggVi svenskar är uppfinningsrika men samtidigt fega och har dåligt självförtroende. Och vi blir allt fegare och får allt sämre självförtroende i takt med högre utbildning och stigande lön.

Det visar rapporten Entreprenörskap i Sverige 2012 från Entreprenörskapsforum.

Rapporten har redan citerats av Driva Eget. Per Thulin, forskaren bakom rapporten, berättade att bara 5,8 procent av landets befolkning 18-64 år är entreprenörer.

Jag har läst rapporten och även frågat Per Thulin hur de har definierat entreprenörer. Rapporten ingår i en internationell studie som heter Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Som entreprenör räknas:

“Andel av befolkningen som just nu äger och driver ett etablerat företag som betalat ut lön eller annan ersättning till ägaren i minst 42 månader”.

Måttet innefattar även människor med huvuddelen av sin försörjning av en anställning utanför företaget.

Verksamheter som inte ens kan försörja sin ägare kan troligen inte anställa någon. Ett bättre mått vore andel av befolkningen med hela försörjningen av ett företag som man själv äger och driver.

Mina egna efterforskningar visar att det finns högt räknat 200 000 ägarledda företag som åtminstone försörjer ägaren på heltid. Sverige har 5,8 miljoner invånare i åldern 18-64 år. Min slutsats är att andelen entreprenörer bara är 3,5 procent.

Sverige har oavsett hur man mäter en lägre entreprenöriell aktivitet än jämförbara länder. Bara på en punkt avviker vi i positivt avseende. Sverige har i särklass flest anställda inblandade i entreprenöriell verksamhet.

Gruppen brukar kallas intraprenörer och är närmare 14 procent av den vuxna befolkningen. Ju högre utbildning och lön, desto större andel intraprenörer.

Intressant är vilka risker intraprenörerna anser sig ta. För oss företagare handlar det om personlig borgen, inteckningar i fast egendom och andra former av långtgående ekonomiskt ansvar. Det är risker som anställda inte är i närheten av. De är rädda för att förlora status och skada karriären.

Varför lämnar inte dessa entreprenörer sina anställningar och startar egna företag? Svaret finns i rapporten. Intraprenörerna är mer positiva till möjligheterna att starta och driva företag i Sverige än vad vi etablerade företagare är. Men själva vågar de inte.

Anställdas entreprenörer har högre utbildning är fristående entreprenörer. Märkligt nog tycker de att deras kunskaper och färdigheter för att starta ett företag är lägre än för oberoende entreprenörer.

Min gissning är att oviljan att bli företagare varken beror på utbildning eller mod. Det är helt enkelt för riskfyllt och inte tillräckligt attraktivt att driva företag. Därför väljer människor med bäst förutsättningar att låta bli.

Dela post
Kommentarer (4)
  • Sverige är fortfarande ett mycket socialistiskt land, med allt vad det innebär. Det är ytterst få svenskar som förstår vad kapitalism egentligen är. Och, i synnerhet rätten till liv, frihet och egendom. Jag äger mig själv…

    Ayn Rand

    2012-10-09 14:00

    Svara

  • Japp det är mitt i prick

    Utsparkad och hoppas på flygfärdighet

    2012-10-05 14:00

    Svara

  • Med tanke på hur många timmar egna företagare lägger på sin verksamhet och hur lite de får tillbaks i form av ekonomisk trygghet och tid med familj, semester etc, är det ett veritabelt under att det finns någon över huvud taget som vill driva eget företag. Det måste bli enklare och billigare att driva eget företag i Sverige. Någon fördel måste ju finnas för att fler ska ta klivet ut och starta eget.

    2012-09-27 14:00

    Svara

  • Bra inlägg i företagardebatten. Slutsatsen är ganska enkel: Det måste bli mer attraktivt att driva företag i Sverige.

    Jessika Nord

    2012-09-19 14:00

    Svara

  • Läs in flera

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Följ Driva Eget
Följ oss på facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Följ @drivaeget
Följ oss på LinkedIn
Följ oss på Google+
Sök allabolag.se
Dagens aktieindex
Läs mer i tidningen
8 nr 545 kr

TEMA: Väx utan att anställa
Smarta samarbeten ger bättre affärer
Franchise: Låt andra kopiera din idé

Dessutom:

  • Planera skatten efter 60
  • Våga vara personlig – få fler kunder
  • Redo för GDPR? Undvik böter