• "Gör 2017 till ditt bästa år någonsin! 7 säkra tips för framgång"

    Ulla-Lisa Thordén

  • "Att sprida olika typer av innehåll är en central del inom Social Selling."

    Fredrik Steinholtz

  • "Fem råd för att få kunderna mer nöjda."

    Anders Andersson

  • Ulla-Lisa Thordén
  • Fredrik Steinholtz
  • Anders Andersson

8 nummer

545 kr

Prenumerera
  • Henrik Hall

    Henrik Hall

    Serieentreprenör

    Jönköpingsbon Henrik Hall är serieentreprenör av värsta sorten. Han har arbetat med marknadsundersökningar, konferenser, internetsajter och bokföring. Mest stolt är han över att 200 ungdomar i Kamerun har lärt sig IT tack vare honom och att flera av dem idag har jobb eller är på väg att starta företag.

Ett förslag som kommer att kosta mig hälften av mina kunder

BloggNär jag var liten var det ett stort, komplicerat och skräckinjagande äventyr att göra sin privata deklaration. Det är det inte längre, verkligen inte, och ingen verkar sakna den gamla onda tiden.

Det har förvisso även blivit mycket enklare att deklarera för enskilda firmor under den tid jag drivit företag, något vi alla tackar för, men själva grundproblemet kvarstår, det som gör att många inte törs göra jobbet själva: bokföringen! Intäkterna klarar de allra flesta utmärkt att hantera. Folk som bedyrar att de inte kan ett dugg om ekonomi, skickar gladeligen sina egna fakturor eller sköter sin egen kassa-apparat, utan problem. Det är uppenbarligen bokföringen av kostnader som ställer till det!

Det leder till en absurd slutsats: vi företagare betalar en gång till för att få bokfört det som redan har kostat oss pengar! Att vi ändå gör det beror förstås bara på att det är det enda sättet att få behålla lite mer av de surt förvärvade slantar som vi har jobbat in. Vilket i sin tur ofta leder till en nästan absurd jakt på kvitton: kan jag bokföra det här, hur ska jag motivera att det här hör till företaget, vem var det egentligen jag lunchade med när jag fick det här kvittot?

Visst skulle man kunna hävda att ett företag kan ha stor nytta av en välskött bokföring, eftersom det är ett underlag för uppföljning och planering, eller åtminstone ett krav för att få extern finansiering, men i fallet mikroföretag stannar det nästan alltid vid vackra tankar. Väldigt många företagare begriper ändå inte hur de ska läsa en resultaträkning, ännu mindre använda sig av den och även de som kan det, tar sig sällan tiden att göra det. Tanken på att behöva ta lån av banken eller på annat sätt ta in främmande kapital, är minst lika skrämmande som bokföring och deklarationer. Med andra ord försvinner pengar ut ur många svenska mikroföretag enbart för att göra skattmasen nöjd.

Tänk om vi kunde bestämma beskattningen enbart utifrån intäkterna och inte från resultatet? Inte rakt av till samma skattesats som för en anställd, det vore orättvist eftersom en företagares intäkter måste användas till mycket som en löntagare inte betalar, men utifrån en rimlig andel av intäkterna. Ungefär så här:
- Alla enskilda firmor med mindre än tre miljoner i omsättning (inklusive nystartade) får välja mellan normal bokföring och förenklad bokföring.
- Det val man gjort, måste man hålla fast vid i minst tre hela verksamhetsår.
- En kostnadsschablon sätts, baserat på hur stor andel kostnader enskilda firmor normalt redovisar. Detta varierar givetvis enormt, så nivån måste sättas så att bara ett fåtal tjänar på det i strikt ekonomisk mening. Min erfarenhet säger att en schablon på 25% skulle kunna vara rimlig.
- Ett företag som valt förenklad bokföring behöver bara hålla reda på sina intäkter, inklusive utgående moms.
- Momsen redovisas som vanligt, men istället för ett bokfört värde på ingående moms, dras 25% av den utgående momsen av. Med andra ord betalas 75% av den faktiska, utgående momsen.
- Vid deklarationen redovisas de samlade intäkterna och inget annat. 25% av dessa dras bort schablonavdrag för kostnader och resten beskattas som vanligt.

Ett sånt här system skulle givetvis inte fungera för alla företag i alla branscher. En butik eller ett tillverkningsföretag, likaväl som det företag som har anställda, har helt naturligt kostnader som är mycket högre än 25% av intäkterna. Att höja schablonavdraget till en nivå som passar även sådana företag, skulle ge onaturligt hög skattelättnad för enmanstjänsteföretag och att ha differentierade schablonavdrag för olika branscher, skulle locka till felregistrering (medveten eller omedveten) och byråkratikrångel. Dessutom är det inte självklart någon bra idé att driva den typen av lite mer avancerad verksamhet i form av en enskild firma.

De som gynnas är framför allt de som driver rena tjänsteföretag på egen hand, de som har en liten hobbyverksamhet vid sidan om, de som har varierande storlek på verksamheten från år till år eller de som vill pröva på att driva företag, utan att behöva dra igång hela den administrativa apparaten på en gång (om det visar sig att affärsidén inte bär sig och inga intäkter kommer in, blir det ju heller ingen bokföring eller deklaration). Framför allt: dessa grupper gynnas inte främst i ekonomiska termer; de kanske förlorar ekonomiskt på att välja förenklad bokföring. De vinner sinnesfrid genom en enklare administration och genom att de slipper oroa sig för om de har alla papper i ordning.

De vinner också på en total förutsägbarhet av vad de kommer att behöva betala i skatt och moms. Ett räkneexempel: en intäkt på 8000kr + 25% moms, leder till att 1500kr i moms ska betala in direkt (av 2000kr som lagts på fakturan) och att 6000kr beskattas. Det leder för de flesta företagare till en skatt, inklusive arbetsgivaravgifter, på ungefär 2500kr. Den förutseende företagaren betalar då in 4000kr till skattekontot och kan sova fullständigt lugnt om natten!

Minst hälften av mina kunder skulle kunna sköta sin förenklade bokföring och deklaration helt på egen hand om det här förslaget blev verklighet. Alla skulle kanske inte välja att göra det, men min bokföringsfirma skulle tappa kunder, det är helt klart. Men även jag skulle vinna i sinnesfrid, genom att jag slapp arbeta med superenkla uppgifter som bara är nödvändiga i ett skattesystem som är lika för både väldigt stora och väldigt små företag.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Två bolagsformer räcker

BloggDet är lätt att starta företag i Sverige, åtminstone tillräckligt lätt. Det ska det vara! För den som vill ta ansvar för sin egen och kanske även andras försörjning, ska det inte ligga administrativa och ekonomiska hinder i vägen. Åtminstone inte mer än vad som följer av själva affärsidén.

Ett av de problem som ändå kvarstår, även om det inte direkt är ett hinder, är valet av bolagsform. Vi har en märkligt stor och vildvuxen flora av bolagsformer i Sverige, var och en med sina egenheter, specialregler, märkliga undantag och unika, mer eller mindre föråldrade, deklarationsblanketter.

De flesta som har varit med i företagarsvängen ett tag har sina bestämda uppfattningar om vad som ska påverka valet:
- Välj vad som helst utom Handelsbolag, det är den allra värsta bolagsformen.
- Aktiebolag är bara för giriga vinstmaximerare. Välj en snäll bolagsform istället.
- Ekonomisk förening är så svårbegripligt. Ta något annat.
- Kommanditbolag är det ingen som använder längre, det ska du inte ta.
- Enskild firma leder bara till elände. Kan du inte få fram insatsen till ett aktiebolag är det ingen idé att du startar företag.

För den eller de som håller på att starta sitt första företag är det lätt att bara bli förvirrad. Inte sällan reduceras hela valet till en olycklig sifferexcercis:
- Den som har 50.000kr och har råd att förlora dem, startar aktiebolag (jag håller med om att detta oftast är bästa valet i det läget).
- Den som startar ensam väljer enskild firma.
- Den som startar med en kompanjon väljer handelsbolag.
- Den som startar med två eller flera andra och ser sig själv som företagare väljer ekonomisk förening.
- Den som startar med två eller flera andra och inte vill bli betraktad som företagare väljer ideell förening. En del gör även det här valet för att de tror att de bara därför kan slippa betala moms, vilket är ytterligare en olycklig missuppfattning.
- Den som startar med en eller flera andra som inte riktigt vill engagera sig fullt ut, väljer kommanditbolag (oftast utan att riktigt veta vad det innebär).

Var det egentligen det här som var tanken, att val av bolagsform bara skulle handla om att kunna räkna till 1, 2, 3, många? Jag har svårt att tro det – varför skulle i så fall reglerna skilja sig åt så mycket mellan de olika formerna?

Jag har ännu inte mött några som startat företag för att de varit superintresserade av att vara företagare och sätta sig in i alla regler som följer med det. De flesta vill utöva sitt yrke i relativ frihet och helst tjäna en hacka på det. Lättnaden är påtaglig när de hittar någon som kan ta över den administrativa bördan från dem, någon som kan de regler som råkade följa på att de räknade till tre istället för två.

Så varför krångla till det? Vem tjänar på det utom ett antal redovisningskonsulter, skattehandläggare och andra blodsugare? Sådana som jag alltså.

Tillåt mig lansera en idé som jag fått av Peter Sandberg på Wetterstadens Revisionsbyrå: ta bort alla bolagsformer utom aktiebolag! Dela upp aktiebolagen i två kategorier:
- Aktiebolag utan personligt ansvar, Aupa (den typ av AB som vi har idag).
- Aktiebolag med personligt ansvar (Ampa). I ett Ampa sätter alla delägare symbolisk in en krona som insats och om ansvar, risk och utdelning ska fördelas annat än lika mellan delägarna, regleras detta i en (frivillig) bolagsordning. Vid konkurs eller nedläggning ansvarar ägaren/ägarna personligen för bolagets alla skulder och åtaganden.

Ett Ampa blir därmed som en enskild firma eller ett handelsbolag, men utan någon begränsning av antalet möjliga delägare och utan någon låsning mot framtida förändringar. Den dag som ägaren/ägarna har jobbat ihop tillräckligt med eget kapital, finns det givetvis en enkel mekanism för att omvandla det till aktiekapital och därmed köpa sig fri från det personliga ansvaret. Det är inte konstigare än det omvända; att den som idag förbrukar aktiekapitalet utan att upprätta kontrollbalansräkning går miste om skyddet mot personligt ansvar, men ändå kan driva bolaget vidare.

Ännu viktigare: de delägare som arbetar i företaget blir anställda i det och uppnår därmed den hälsosamma och förenklande rågången mellan privat sfär och företag. Det är faktiskt inte risken för kundförluster och oöverstigliga leverantörsfakturor som är det största problemet för de flesta som driver enskild firma eller handelsbolag. Det är otydligheten kring de egna skatterna och frestelsen att låna av det som ska betalas någon gång i en avlägsen framtid. Många bryr sig inte ens om att sätta sig in i skattereglerna på allvar, just för att de känns så abstrakta (jag har själv varit i den fällan). Det finns ju faktiskt något viktigare att göra: driva verksamheten till lönsamhet! Med aktiebolagsregler klaras de egna skatterna av efter hand och man behöver bara betala när man fått ut lön själv. Dessutom behövs ingen halv obegriplig räntefördelning eller kryptisk expansionsfond, för att företagaren ska få den självklara skattebelöningen för sitt eget risktagande och ansvarstagande: gynnsam kapitalskatt på överskottet av verksamheten.

 

Vågar våra politiker och Skatteverket tänka den här tanken? Vågar du?

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Följ Driva Eget
Följ oss på facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Följ @drivaeget
Följ oss på LinkedIn
Följ oss på Google+
Sök allabolag.se
Dagens aktieindex
Läs mer i tidningen
8 nr 545 kr

TEMA: Väx utan att anställa
Smarta samarbeten ger bättre affärer
Franchise: Låt andra kopiera din idé

Dessutom:

  • Planera skatten efter 60
  • Våga vara personlig – få fler kunder
  • Redo för GDPR? Undvik böter