Frilansskolan del 19: Om att inse sin egen makt och kränga i alla situationer

Camilla Björkman

Publicerades: 11 maj, 2011

Igår var jag på Frilansdagen på som anordnades av bland annat Poppius journalistskola. Det var verkligen en trevlig dag, är riktigt glad att jag gick! Bäst var Åsa Holmström och Eva Källström från LRF Media (som ger ut en satans massa tidningar, bland annat Cosmopolitan som jag jobbat för och frilansar för idag) som pratade om redaktörens krav på frilansaren, och även Stina Dabrowski som berättade hur man gör bättre intervjuer (och bjöd på en massa roliga exempel på intervjuer hon gjort).

Åsa och Eva hade gjort en klockren checklista med allt en frilansare borde tänka på. Några tänkvärda saker (kan återkomma med fler) tyckte jag var:

1. Ha en aktuell krok på dina artikelidéer. ”Till och med en idé till en historietidning bör ha en aktuell krok” (Camillas kommentar: typ en utställning som för tankarna tillbaka till en viss händelse, en bok, ett 100-årsjubileum…).

2. Var noggrann: Fakta, siffror, stavning, namn. Hjälp, vad detta borde vara självklart men tro mig, det är det inte! Många missar att dubbelkolla webbadresser, stavning på namn (har hänt mig) osv. Kolla alltid en gång extra!

3. Redigera andras texter. Man blir en SÅ mycket bättre frilansjournalist efter att själv ha redigerat andras texter, det har jag själv mycket erfarenhet av. Framförallt börjar man tänka ”tidning” (dvs: vad behövs för att texten ska vara helt klar? Bildtexter? Rubriker? Stavning?) snarare än bara ”artikel”. Se mitt tidigare inlägg om knepet som gör dig till alla redaktörers favorit.

Stina Dabrowski gav också ett stort gäng kanontips som jag tänkte skriva ett nytt blogginlägg om.

Sen följde en debatt om frilansjournalisternas framtid, som övergick till att debattera om frilansarvodena. I vanlig ordning på debatter satt jag och viftade med handen som en galning för att göra min röst hörd, och lyckades då även outa för publiken att jag har en frilansblogg. Man kan väl sina PR-knep, hehe 🙂

Det som alltid gör mig förbannad i sådana här diskussioner är hur vi frilansjournalister förpassas till sådana offer. Det är minsann så synd om oss, vi får så dåligt betalt, redaktörerna är hemska som inte betalar mer osv osv… Vi själva (frilansjournalisterna) och förbunden målar upp tidningsredaktionerna som hemska institutioner som gör allt för att utnyttja oss frilansare, och så glömmer man vår egen roll i det hela. För vi är ta mig fan inte maktlösa! Vi har all frihet i världen att:

1. Skaffa oss en jäkla massa kunder (olika tidningar), genom att komma med nya artikelidéer och därmed kunna välja de som betalar mest. Och kanske framförallt: Alltid ha jobb att bita tag i så att man aldrig sitter sysslolös, och på så sätt håva in de stora pengarna. Detta är INTE omöjligt, om man är aktiv och gör ett bra jobb, så att man får återkommande kunder. ALLA kan göra detta.

2. Argumentera för ett högre arvode, inte genom att vara förbannad och sur utan genom att glatt lägga fram alla fördelar de har med just MIG och hur grym JAG är, varpå jag är värd några extra tusenlappar.

3. Aktivt jobba för att inte lägga ner mer tid än vad vi får betalt för.

Jag tycker kort och gott att man ska sluta se sig själv som journalisternas fanbärare som ska kämpa MOT sina kunder (ingen annan företagarbransch tänker så), och i stället börja tänka: Hur kan jag tjäna på situationen som den är nu? Hur kan jag göra mig så unik och uppskattad att det till slut är tidningarna som bönar och ber om att jag ska skriva för dem? Hur kan JAG bli den som skrattar hela vägen till banken?

För tro mig, det kan ALLA här lyckas med.

Hur gör man då det? Ett konkret tips från mig är att alltid ta tillfället i akt på sådana här dagar att odla bra kontakter. I stället för att sitta och elda upp sig i publiken om att arvodena är så låga och känna att man måste sätta tidningarna på pottan med utmanande frågor, gå fram efteråt och presentera dig och fråga om det är några särskilda teman/artiklar de är på jakt efter just nu. Det kanske resulterar i ett uppdrag som leder till en återkommande kund och ja, där har du kanske en halv miljon i framtida intäkter.

Ett annat tips på sådana här tillställningar är att gå på de utställare som kan leda till uppdrag. Igår spottade jag t ex Sveriges Tidskrifter, som var där för att promota att man skulle vara med i deras förbund. Jag gick fram och började bläddra i deras egen tidning, ställde lite frågor om den och vem det var som var redaktör osv, plus antecknade namnet på den trevliga tjej jag pratade med. På så sätt är det lätt att sedan dänga iväg ett mail till redaktören av typen ”Hej! Jag träffade din kollega xxxx på Frilansdagen och vi pratade om er trevliga tidning. Jag har lite idéer….”.

Nu är jag sen till ett möte med en av mina uppdragsgivare: Anders Andersson på Driva Eget. Lär er av mina misstag och: Kom i tid till möten!!!

Kram Camilla