Frilansskolan 44: Hitta de bästa kunderna

Camilla Björkman

Publicerades: 26 november, 2012

Hur ser din kunds budget ut? Det är en viktig fråga. Många gånger tänker man nämligen att alla tidningar eller medier har samma budget, och samma betalningsvilja. Men det kan skilja sig enormt. I vissa fall kan det handla om en nolla mer eller mindre för i princip samma jobb, bara på grund av vem kunden är. Och så är det ju i alla branscher – kunder har alltid olika betalningsvilja och olika budgetar. Däremot måste man som företagare se till att man ser om sitt eget hus och inte går med på vad som helst.

Knepet är alltså att direkt vända sig till en kund som har en relativt bra budget. Då har man ofta en högre nivå att utgå ifrån och slipper en kund som föreslår typ en tusing när man själv tycker att fem gånger så mycket är rimligt.

Så hur vet man hur kundens budget ser ut? Tja, det vet man förstås inte. Men man kan gissa. Ett första grundläggande råd är att förbundstidningar generellt sett har en större budget än vinstdrivande tidningar som säljs i butik. Vissa av dessa tidningar kanske inte ens behöver gå plus-minus-noll, utan får pengar från förbundet som ett extra tillskott. De har dessutom intäkter från annonsering. Så ett första tips är att vända sig till en förbundstidning. HÄR hittar du som vanligt massor.

Det andra knepet, om du nu inte vill skriva för förbundspress, är att vända dig till en tidning som både har prenumerationsintäkter, annonsintäkter och säljs i butik (=tre intäktskällor). Här hamnar många månadstidningar och även kvällspressen. Ungefär på samma nivå skulle jag säga att många kundtidningar ligger.

Snäppet under brukar dagstidningarna hamna, om jag ska gå på vad mina frilanskompisar säger (jag själv har aldrig skrivit för en).

Och slutligen kommer de tidningar som enbart har en intäktskälla i form av annonsintäkter. Även tidningar av typen halvt ideella/intressetidningar, kan ha lite mindre budgetar, även om det varierar. Lokaltidningar brukar också hamna väldigt långt ner på pyramiden. Slutligen brukar annonsbilagor, alltså sådana som distribueras med t ex DN eller Svenskan, ha väldigt liten budget. De måste ju förutom att sälja annonser betala för att skickas med tidningen, så det blir kanske inte så mycket över till frilansmaterial…

Observera att det här är generella dragningar, och det kan skilja sig en del när det väl kommer till kritan. Framförallt ska man inte tro att allt är hugget i sten när man får ett prisförslag. Träna på att tänka vad du själv tycker är rimligt och våga fråga! Och: lägg ribban för vad tidningen har för budget. Är det till exempel en lokaltidning eller en annonsbilaga man skriver för, ja då är det inte läge att skriva undersökande reportage eller göra en stor, omfattande intervju på plats utan då får man kanske göra en telefonintervju i stället. Och så vidare. Good enough, helt enkelt.

En tjänst som kan vara bra att nämna här är Journalistförbundets Arvodesguiden, där frilansar kan rapportera in arvoden som tidningar har betalat frilansar. Tyvärr är jag lite skeptisk om alla siffror där stämmer, då min egen tidning är med men med uppgifter som helt enkelt inte är sanna (den senaste var nu i höst och varken arvode eller teckenmängd är något jag har beställt). Jag förstår att förbundet inte har möjlighet att faktakolla allt som kommer in, men du som frilans kan kanske vara lite källkritisk.

Ett annat tips är förstås att kolla runt lite med andra som skriver för samma typ av tidning. Gruppen Frilansjournalisterna på Facebook är som vanligt kanon till detta ändamål.

Powerpoint från en av mina kurser. En upp-och-ned-vänd guldpyramid får symbolisera kundernas budgetar.