• "Gör 2017 till ditt bästa år någonsin! 7 säkra tips för framgång"

    Ulla-Lisa Thordén

  • "Att sprida olika typer av innehåll är en central del inom Social Selling."

    Fredrik Steinholtz

  • "Fem råd för att få kunderna mer nöjda."

    Anders Andersson

  • Ulla-Lisa Thordén
  • Fredrik Steinholtz
  • Anders Andersson

8 nummer

545 kr

Prenumerera
Minusräntan ökar klassklyftorna

BloggDagens ekonomiska situation efter nya minusräntan är fullständigt unik och också orimlig:

  • Pengar på banken ger ingen avkastning, men däremot avgifter.
  • Samtidigt har pengar i svenska aktier och aktiefonder stigit med nästan 15 procent på mindre än två månader. Till våren ger de en utdelning som kan vara upp till fem procent.

Skulle det fortsätta på det viset skulle svenskt aktieindex i år stiga med nästan 100 procent. Det är naturligtvis osannolikt.

Så uppgången de senaste två månaderna, en av de största någonsin, kan inte fortsätta. Kurserna kommer att sjunka. Frågan är bara när. En del tror att det kommer när aktieägarna plockat hem utdelningarna om ett par månader.

En alltför kraftig kursstegring är inte ens bra för aktiespararna själva, eftersom risken för ras och en sprucken aktiebubbla då ökar kraftigt.

Man kan också säga att dagens ekonomiska situation ökar de klassklyftor just när vi fått en regering som vill minska dessa. På varsin sida om denna klyfta finns två grupper:

  1. Privatpersoner och småföretagare som inte hinner med att tänka på sina pengar eller som inte vill göra det. De får ingen avkastning alls. När aktiekurserna gått upp några månader brukar många i denna grupp känna sig manade att köpa aktiefonder – och strax efteråt brukar kurserna rasa. Deras ekonomi försämras då ytterligare.
  2. De som finns i andra gruppen som i åratal sparat i aktier och aktiefonder. Hade de en miljon i sin depå vid årsskiftet så har de nu fått ihop ytterligare 150 000 kronor om kurserna följt index. Med pengar i den storleksordningen kan de hitta även rätt riskfria placeringar som de som mindre kapital aldrig kommer åt. Den som kan undvara en miljon i fyra år kan exempelvis nu köpa obligationer som ger mer än 7 procents ränta per år.

Jag försöker få så många som möjligt att bli så ekonomiskt intresserade och medvetna att de tar sig  över i grupp två. Men inte kan jag säga hur det ska gå med aktiekurserna, fast just omständigheten att det inte finns mycket till alternativ till aktier talar för att 2015 blir ett bra aktieår.

Vem vill köpa korta räntefonder som efter avgifter knappast kan ha mer än en procent i årsavkastning?

Jo, i dag läste jag här på di.se om en person som valt att placera sex av sina 13 sparade miljoner i räntefonder. Det är Sveriges riksbankschef Stefan Ingves! Han fick alltså privat lida för sin egen medicin med minusränta, som ju är den direkta orsaken till ränteraset.

Den bistra slutsatsen av mitt resonemang är att det rent ekonomiskt kan vara mer lönsamt för en småföretagare att arbeta med sina pengar än med företagets kärnverksamhet. Jag tänker då på alla dem som genom hårt arbete i företaget samlat ihop ett ordentligt kapital. Exempel:

1 En företagare har en miljon i sitt aktiebolag och lyckas genom en kombination av tur och skicklig placera pengarna med i genomsnitt 15 procents värdeökning per år. Efter fem år har kapitalet då fördubblats.

2 En annan som också har en miljon nöjer sig med bankräntan som under halva femårsperioden är två procent och under den andra en procent. Avkastningen blir då drygt 900 000  kronor sämre än i  första fallet.

Vid längre tidsperioder är skillnaden ännu större genom den så kallade ränta-på- ränta-effekten. I Driva Egets kalkyl här kan du se hur det slår i din situation.

Fler placeringsråd ger jag på Driva Eget-dagen i Stockholm den 4 mars.

 

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Pruta i banken nu när det är minusränta

BloggRiksbankens historiska beslut om minusränta är bra för både företagare och villaägare. Men nu gäller det att vi sätter press på bankerna.

När bankerna får pengar över har de efter torsdagens beslut två saker att välja mellan:

  • Att placera pengarna hos Riksbanken och betala 0,1 procent i ränta.
  • Att låna ut pengar till företagare och villaägare.

Det är klart att de försöker välja det senare alternativet.

Därmed har vi företagare och konsumenter ett bättre förhandlingsläge. Sänker bankerna inte räntan efter torsdagens beslut gäller det för oss att pruta till oss en sänkning.

Hänvisa då till bankernas orimliga marginaler på lån. 2 procent på ett rörligt villalån låter lågt, men i själva verket har det aldrig varit större skillnad mellan bankens upplåningskostnad och den ränta som banken tar ut av kunderna.

Många villaägare tycker att de är nöjda med den ränta de får av banken, men i själva verket kan de känna sig lurade av banken.

Jag hörde häromdagen Swedbankchefen Michael Wolf säga i TV att Finansinspektionen kräver sådana bankvinster som bankerna nu tar ut. Men den gränsen ligger åtskilliga miljarder under den vinst som de fyra storbankerna visade upp i sina senaste rapporter.

Tillsammans gjorde de fyra storbankerna en vinst på ofattbara 85,4 miljarder kronor förra året. Över 35 miljarder går tillbaka till ägarna i form av höjda utdelningar.Swedbank ökade sin avkastning på eget kapital med 2,2 procentenheter till 14,4 procent.

Att bankerna kan redovisa dessa rekordvinster beror främst på två saker:

  • Vi har ett oligopol i Sverige – alltså fyra jämnstora aktörer som inte bryr sig om att förbättra kundernas villkor, eftersom de vet att de andra tre då följer efter.
  • Bankkunderna är inte tillräckligt tuffa. Med tuffare och enigare bankkunder och större krav från myndigheterna skulle bankerna inte kunna ta ut dessa jättevinster.

Jag tycker i princip att det är bra att företag har stora vinster som ger muskler för investeringar. Men det får väl ändå vara någon måtta.

Jag gillar också att marknadskrafterna styr. Men i ett oligopol fungerar inte marknadsekonomin tillräckligt effektivt.

Det är nu hög tid att damma av ett gammalt förslag om en lag som tvingar bankerna att redovisa sina upplåningskostnader.

Problemet med att de låga räntorna kan orsaka en bostadsbubbla måste också tas på allvar. En nedtrappning av ränteavdraget vore ett sätt att lösa det. Läs här varför jag menar att detta får dubbla positiva effekter.

 

Dela post
Kommentarer (2)
  • Jag tror precis som påvisas i artikeln att bankerna tjänar mycket pengar på ränte marginal vid utlåning. Men jag upplever att de även tar höga avgifter på tranaktionstjänster så som vid kortköp i butik och avgifter vid transaktioner då man handlar via kortköp på nätet. Pengar lopar fram och tillbaka mellan överföringsföretag så som ex. Nets och sedan tar banken ytterligare avgift per transaktion då samma pengar kommer förbi bankkontot. Jag önskar att någon verkligen undersöker rimligheten i även detta. En del av mina klienter betalar enorma avgifter för att få pengarna till kontot. Bankernas ovilja att hantera pengar har att göra med rånrisk har jag fått höra. Men alla avgifter gör att butiksägare och butikspersonal tar otroliga säkerhetsrisker för att få in pengarna på bankkontot till billigast kostnad.

    Marielle

    2015-02-12 21:48

    Svara

  • Håller med om att bankavgifterna är orimligt höga. Jag har under åren skrivit massor av artiklar om det i bl a Privata Affärer. Kan vara dags igen.

    Anders Andersson

    2015-02-23 17:43

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Här är mitt förslag till nya rättvisa bolagsregler

BloggRegeringen vill se över 3:12-reglerna för oss som äger aktiebolag. Det är bra. Men risken är att det görs på helt fel sätt.

Sedan reglerna kom i samband med skattereformen 1991 har 3:12-eländet  justerats så många gånger att reglerna nu är obegripliga för nästan alla företagare och även för många så kallade experter.

I direktiven till utredningen står nu att man ska se över olika takbelopp och specialregler i ”syfte att förhindra inkomstomvandling”.

Så då kommer man väl att peta i detta lapptäcke för att försöka skapa en rättvisa som är omöjlig att uppnå hur man än gör. Resultatet blir att en litet klick skattekonsulter hittar nya lösningar och att vanliga fåmansbolagsägare blir ännu mer förvirrade.

Nej, nu gäller det att göra radikala förändringar och skrota det som nu finns. Reglerna måste göras om så att de som berörs begriper.  En del av reglerna slår egentligen rätt bra och kan stimulera företagare att anställa och öka inkomsterna.  Men problemet är att företagen inte förstår hur krångligheterna påverkar dem.

Jag har tidigare kommit med ett radikalt förslag till förenklingar som jag också dragit vid en hearing på finansdepartementet. Det upprepar jag gärna här.

Min utgångspunkt är att det finns en regel som totalt motverkar vad alla partier är överens om  – att man ska uppmuntra företagare att arbeta mer både själva och med sitt kapital.

Den vansinniga regeln säger att skatten sänks till 25 procent för den som har ett aktiebolag passivt i fem år, vilket betyder att bolagets pengar inte får investeras i andra företag och ägaren själv måste sluta arbeta i bolaget.

Mitt förslag ser ut så här:

  • Låt alla aktiebolag alltid omfattas av 25-procentsregeln. Det blir en höjning för den del av vinsten som är utdelning och beskattas med 20 procent och en skattesänkning för den andra delen av vinsten.
  • Denna 25-procentiga skatt skulle kunna gälla under förutsättning att ägaren tar ut lön upp till brytpunkten för statlig skatt, i år 443 300 kr.

För alla politiker och utredare som inte vet hur det nu går till i verklighet vill jag här berätta hur framgångsrika medvetna aktiebolagsägare gör:

  1. Företagare med anställda räkna fram en minsta möjliga årslön, oftast kring en halv miljon, för att kunna använda en regel som utgår ifrån bolagets totalas lönesumma. Hälften av företagets totala löner får då tas ut med 20 procents skatt antingen som utdelning direkt eller som försäljningsskatt senare. Detta belopp blir ofta så stort att skatten vid en försäljning nästan alltid blir 20 procent (37,6 procent om man också tar hänsyn till bolagsskatten).
  2. Framgångsrika företagare utan anställda tar ut en årslön strax under brytpunkten (443 300 kr i år) och utdelning på drygt 150 000 kronor enligt schablonregeln.  Övrig vinst ligger kvar i bolaget. När denna beskattade bolagsvinst vuxit ordentligt utnyttjar de regeln om att skatten blir 25 procent om ett bolag avvecklas efter att ha varit passivt i fem år. Den totala skattebördan blir då 41,5 procent om man tar hänsyn till bolagsskatten.

Med mitt förslag skulle vi få begripliga regler som ger rimlig skatt och stimulera till ökad aktivitet i landets fåmansföretag. Jag tror inte att det skulle minska statens skatteintäkter. Om det skulle göra det är det bara att höja de 25 procenten med någon procentenhet.

Nu uppmanar jag landets opinionsbildare, politiker och skattebyråkrater att ta detta förslag på allvar – trots att det tar jobb ifrån både skattekonsulter och skatteutredare.

Dela post
Kommentarer (1)
  • Hej, mycket bra förslag:) hur kan man år ut och år in göra utredningar som bara krånglar till det, kostar massor av konsulttimmar och missgynnar snabba skattepengar och kapital tiil marknaden.
    Får det inte vara enkelt och bra?

    MVH
    Björn

    Björn Thunberg

    2015-07-28 17:35

    Svara

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Följ Driva Eget
Följ oss på facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Följ @drivaeget
Följ oss på LinkedIn
Följ oss på Google+
Sök allabolag.se
Dagens aktieindex
Läs mer i tidningen
8 nr 545 kr

TEMA: Väx utan att anställa
Smarta samarbeten ger bättre affärer
Franchise: Låt andra kopiera din idé

Dessutom:

  • Planera skatten efter 60
  • Våga vara personlig – få fler kunder
  • Redo för GDPR? Undvik böter