BloggLyxfasonerna på Tillväxtverket har varit bedrövliga, och som jag skrev redan dagen efter DN:s avslöjanden var det självklart att chefen Christina Lugnet skulle sparkas. Men det som hänt kan få positiva effekter både för oss småföretagare och för hur vi ska hushålla med våra gemensamma skattepengar.

Den kraftiga kritiken som kommit, inte minst här på driva-eget.se, har ruskat om politiker och statliga byråkrater, och det är nyttigt.  Jag ser nu fyra positiva följdeffekter av vad som hänt på Tillväxtverket:

1. Representationsreglerna efterföljs.

Ingen vettig verkschef som vill överleva kommer i fortsättnigen att slösa bort skattebetalarnas pengar på intern lyxrepresentation efter vad som nu hänt.  Både revisorer och journalister kommer att se till så att representationskostnaderna övervakas. Statliga chefer som ofta tidigare varit tondöva  har nu också lärt sig att man måste vara försiktig med hur man använder skattepengar. Tillväxtverkets ställföreträdande generaldirektör Göran Theolin lovar nu att skärpa representationsreglerna.

2. Orimliga lönereglerna förbättras.

Christina Lugnet ska enligt nuvarande regler få behålla sin månadslön på 91 000 kr i tre år trots att hon varit omdömeslös och förflyttats till regeringens ”elefantkyrkogård”. Precis som övriga sparkade generaldirektörer där kommer hon efter lång ledighet få någon konstruerad mindre arbetsuppgift utan arbetsledaransvar.

Det är naturligtvis orimligt och en ändring kommer säkert för att lugna alla ilskna kritiker som nu stormar mot reglerna. Det borde gå till som i det privata näringslivet:

  • Den som blir chef får en grundlön och dessutom ett chefstillägg, som blir högre desto större personalansvaret är. För en generaldirektör är det kanske rimligt att halva lönen är ett chefstillägg, som naturligtvis ska försvinna när arbetsledaransvaret upphör.

3. Tillväxtverket blir effektivare.

Ordföranden i riksdagens näringsutskott Mats Odell kräver att näringsdepartementet nu ska granska Tillväxtverkets verksamhet. Departementets statssekreterare Marita Ljung, som är den som i praktiken styr hela departementet, säger att det inte behövs eftersom det redan pågår en utredning om hur verket fördelar EU-pengar.

Det räcker inte. Det finns så mycket prestige och så starka band mellan departement och Tillväxtverk att någon utomstående borde förutsättningslöst granska hur svenska småföretag kan få hjälp på det mest kostnadseffektiva sätt.

Med tanke på dagens arbetsmarknadssituation måste detta ske prestigelöst och obyråkratiskt med en enda sak för ögonen – hur ska etablerade och nystartade företag kunna ge fler jobb och därmed ökad tillväxt för Sverige? Och då är det småföretag och inte storföretag som har störst möjligheter.

Nyföretagarcentrums chef Harry Goldman har rätt i att nya företag bäst hjälps igång av dem som har verklig erfarenhet av att driva företag. Han talar naturligtvis delvis i egen sak när han här kräver en omfördelning av pengar för att skapa nya företag. Men ingen kan säga annat än att de ideella krafter   som driver landets Nyföretagarcentrum är effektiva.

4. En bättre chef utses.

Att hitta en bättre chef än Christina Lugnet är inte svårt. Jagt anser att efterträdare ska vara en orädd person med auktoritet och bra politiska kontakter som vet hur det är att vara företagare och som prestigelöst vågar slåss för småföretagarnas bästa.

Harry Goldman på Nyföretagarcentrum uppfyller de kraven och är min kandidat.