BloggAv gammal tradition lever forskare och företagare i två olika världar. Det är på väg att bli ändring på det. Men förändringen går alldeles för långsamt.

För en forskare av den gamla stammen spelar det ingen roll om åratals forskning slutar med något som kan användas praktiskt. Det viktiga är att upptäckten gjorts på ett vetenskapligt sätt och gett nya rön – oavsett om det nya går att använda eller inte. Grundforskningens principer står över allt annat.

För en entreprenör är det viktigaste att det går att göra affär av en ny upptäckt. Forskare har aldrig fostrats till att bli entreprenörer. Och företagare förstår sig inte på forskare.

Så har det varit i generationer. Utmaningen ligger nu i att få forskare och entreprenörer att mötas och dra nytta av varandra.

På universiteten finns inkubatorer som ska hjälpa till med det – exempelvis SU Inovation i Stockholm och Chalmers Innovation i Göteborg.

De sliter med att försöka göra affärer av forskarnas upptäckter och få forskarna att starta egna företag. Men de har många konventioner att jobba mot.

Statliga Vinnova hjälper också till och kan bevilja bidrag om det inblandade företaget ställer upp med lika mycket pengar som bidraget ger.

Det är utmärkt att Vinnova nu ska satsa på något som lite kryptiskt kallas strategiska branschöverskridande innovationsområden. Det bör betyda att Vinnova ska få forskare inom olika områden att samarbeta med varandra och med företag som ska kommersialisera forskningar där det finns lönsamhet att hämta.

Innovationsbron är en annan instuition som jobbar för sådant. När en affärsängel går in i ett affärsprojekt kan Innovationsbron ställa upp med lika mycket pengar. För att öka slagkraften vill näringsminister Annie Lööf nu slå ihop Innovationsbron och Almi Företagspartner.

Sådana åtgärder är utmärkta. Men det behövs mer radikala grepp.

Det handlar också om att förändra attityder. Detta är innovatören och forskaren Christina Lampe-Önnerud inne på i denna krönika i Svenska Dagbladet.

Hon undrar varför innovationsklimatet och företagarandan finns på universiteten i USA men inte I Sverige.

”Framgången ligger i kulturen att uppmuntra stora idéer som kanske kommer att misslyckas. Och att inte döma ut entreprenörer som lärt sig massor på resan”, skriver hon.

I USA kan man ta en konkurs som något positivt – något man kan dra nytta av i sitt nästa projekt. Vi borde lära oss att tänka så även i Sverige, och få bort den skadeglädje som många känner när de hör om en affärsidé som misslyckas.

”I USA tar man fasta på viljan att förbättra världen genom kunskap och entreprenörskap. Man blandar affärer och engagemang som leder till nya värderingar”, skriver Christina Lampe-Önnerud

Hon har sett att forskning och entreprenörskap i kombination anses coolt i USA.

Och hon vet vad hon talar om. På det privatägda universitetet MIT i Boston dit hon är knuten blomstrar entreprenörsandan. 25 000 i dag verksamma företag har startats av personer kopplade till MIT. Detta har gett 3,3 miljoner arbetstillfällen.

Det låter otroligt, men är tydligen sant.

Så min uppmaning till svenska myndigheter, politiker och universitetsprofessorer blir:
Åk dit och lär er hur man ska göra för att få in Sverige på samma väg!