Blogg

 

Nu förstår jag hur kungen och Silvia känner sig när de klipper band och får kungligt mottagande.

Jag och min fru Margareta förstod det när vi kom till den lilla byn Muttavakkam i södra Indien, som vi skänkt pengar till via Hand in Hand. Det är Percy Barneviks hjälporganisation som får familjer ur fattigdom genom att bland annat hjälpa kvinnor att bli egna företagare (indiska män anses för opålitliga och lata för att få hjälp att  bli företagare).

Byar som Muttavakkam ska klara sig utan stöd när de under två år fått hjälp. Och nu var vi där för att se om våra pengar gjort nytta.

När vi kom med en delegation Hand in Hand-medarbetare i släptåg var huvudgatan fylld med festklädda kvinnor i rött och på vägen stod det ”Welcome”.

De hängde på oss blomsterkransar och applåderade. I våra pannor målade de en röd ring, som någon slags hedersbetygelse. Så kom borgmästaren för distriktet, talade till oss och gav oss presenter.

Därmed trodde vi att välkomstceremonierna var över och gick vidare i byn för att få veta mer om hur livet där förbättrats. Jag skulle dessutom med hjälp av tolk intervjua de nya kvinnliga småföretagarna för nästa nummer av Driva Eget.

Dessa intervjuer tog betydligt längre tid än vad värdarna räknat med, men inte kunde vi veta att det var viktigt att hålla tiderna inför det som snart väntade oss.

Vi träffade Mythili i hennes lilla butik som genom träningen i entreprenörskap fått kraft att starta också ett litet skrädderi och med hjälp av mikrolån kunnat köpa en symaskin.

Ragini en bit längre ned i byn visade stolt upp den lilla lastbil som gjort att hon med hjälp av hela familjen kunnat få fart på försäljningen av företagets jordbruksprodukter. De ökade intäkterna hade gjort att de fått råd att bygga en toalett.

Enligt programmet skulle vi avsluta besöket med att titta på byns skola. Det var när vi kom dit som nästa överraskning blev uppenbar. 250 barn satt tålmodigt i rader på skolgården och väntade på de försenade främlingarna.

 

Vi sattes på hedersplats tillsammans med rektorn, och en föreställning med dans och sång spelades upp för oss. När vi till slut skulle dela ut priser till eleverna som uppträtt räknade vi med att programmet var slut.

Men en bit bort fick vi se ett träd som planterats till vår ära med mitt namn på en skylt.

Vi leddes sedan vidare in till en byggnad där det hängde ett draperi. Jag instruerats att dra för detta och försågs med en sax, för att inviga vad som fanns bakom skynket – en liten reningsanläggning som varje dag skulle förvandla 60 liter smutsvatten till dricksvatten.

När jag tryckte på strömbrytaren och fullbordade invigningen applåderades det hejdlöst – och jag började förstå hur kungrn känner sig när han slussas runt bland sådant som kan kännas obegripligt..

Sedan var ceremonin faktiskt över. De tidigare så disciplinerade skolbarnen flockades då runt oss för att säga adjö med stoj och vinkningar som aldrig höll på att ta slut.

 Minnet från vad som hände oss var stort. Men det viktigaste var att vi med egna ögon kunnat se att Hand in Hands pengar verkligen varit bra hjälp till självhjälp och inte bidrag. Hand in Hands statistik visar att 180 000 kr till byn räcker till bland annat detta:

  • Att ta hem 54 barn som föräldrarna satt i arbete i industrier på andra håll, och att ge dessa specialundervisning.
  • Att lära 30 vuxna analfabeter att lösa.
  • Att bilda självhjälpsgrupper för 167 kvinnor för träning i grundläggande ekonomiskt tänkande som att öppna bankkonto och spara pengar.
  • Att starta 84 små familjeföretag med träning i entreprenörskap för 118 kvinnor.
  • Mikrolån till 104 familjer, lån med marknadsmässig ränta och inga bidrag.
  • Hälsoundersökning och medicin till 1017 byinnnevånare.
  • Tandläkarhjälp till 15 människor.
  • Att låta ett veterinärteam behandla 920 djur.
  • Att starta ett samhällscenter med bibliotek och en dator där en byinnevånare mot en låg kostnad ger IT-utbildning och möjlighet att surfa på nätet.
  • Fem städdagar och träning i sophantering och miljövård.
  • 10 sophanteringskärl.
  • 160 trädplantor.

Nu kostar det 280 000 kr att sponsra en by – och då får man ännu mer för pengarna.

Läs mer här om Hand in Hands hjälparbete.

För dig som har aktiebolag är det mest effektivt att ta av utdelningen när man ska skänka pengar till sådana här skattebefriade organisationer. Läs om det här.