Minusräntan ökar klassklyftorna

Anders Andersson

Publicerades: 24 februari, 2015

Dagens ekonomiska situation efter nya minusräntan är fullständigt unik och också orimlig:

  • Pengar på banken ger ingen avkastning, men däremot avgifter.
  • Samtidigt har pengar i svenska aktier och aktiefonder stigit med nästan 15 procent på mindre än två månader. Till våren ger de en utdelning som kan vara upp till fem procent.

Skulle det fortsätta på det viset skulle svenskt aktieindex i år stiga med nästan 100 procent. Det är naturligtvis osannolikt.

Så uppgången de senaste två månaderna, en av de största någonsin, kan inte fortsätta. Kurserna kommer att sjunka. Frågan är bara när. En del tror att det kommer när aktieägarna plockat hem utdelningarna om ett par månader.

En alltför kraftig kursstegring är inte ens bra för aktiespararna själva, eftersom risken för ras och en sprucken aktiebubbla då ökar kraftigt.

Man kan också säga att dagens ekonomiska situation ökar de klassklyftor just när vi fått en regering som vill minska dessa. På varsin sida om denna klyfta finns två grupper:

  1. Privatpersoner och småföretagare som inte hinner med att tänka på sina pengar eller som inte vill göra det. De får ingen avkastning alls. När aktiekurserna gått upp några månader brukar många i denna grupp känna sig manade att köpa aktiefonder – och strax efteråt brukar kurserna rasa. Deras ekonomi försämras då ytterligare.
  2. De som finns i andra gruppen som i åratal sparat i aktier och aktiefonder. Hade de en miljon i sin depå vid årsskiftet så har de nu fått ihop ytterligare 150 000 kronor om kurserna följt index. Med pengar i den storleksordningen kan de hitta även rätt riskfria placeringar som de som mindre kapital aldrig kommer åt. Den som kan undvara en miljon i fyra år kan exempelvis nu köpa obligationer som ger mer än 7 procents ränta per år.

Jag försöker få så många som möjligt att bli så ekonomiskt intresserade och medvetna att de tar sig  över i grupp två. Men inte kan jag säga hur det ska gå med aktiekurserna, fast just omständigheten att det inte finns mycket till alternativ till aktier talar för att 2015 blir ett bra aktieår.

Vem vill köpa korta räntefonder som efter avgifter knappast kan ha mer än en procent i årsavkastning?

Jo, i dag läste jag här på di.se om en person som valt att placera sex av sina 13 sparade miljoner i räntefonder. Det är Sveriges riksbankschef Stefan Ingves! Han fick alltså privat lida för sin egen medicin med minusränta, som ju är den direkta orsaken till ränteraset.

Den bistra slutsatsen av mitt resonemang är att det rent ekonomiskt kan vara mer lönsamt för en småföretagare att arbeta med sina pengar än med företagets kärnverksamhet. Jag tänker då på alla dem som genom hårt arbete i företaget samlat ihop ett ordentligt kapital. Exempel:

1 En företagare har en miljon i sitt aktiebolag och lyckas genom en kombination av tur och skicklig placera pengarna med i genomsnitt 15 procents värdeökning per år. Efter fem år har kapitalet då fördubblats.

2 En annan som också har en miljon nöjer sig med bankräntan som under halva femårsperioden är två procent och under den andra en procent. Avkastningen blir då drygt 900 000  kronor sämre än i  första fallet.

Vid längre tidsperioder är skillnaden ännu större genom den så kallade ränta-på- ränta-effekten. I Driva Egets kalkyl här kan du se hur det slår i din situation.

Fler placeringsråd ger jag på Driva Eget-dagen i Stockholm den 4 mars.